You Just Gotta Believe -Kapitel 32.

Louis Perspektiv:

’’Do you want her back?’’ frågade Harry, och de allas blickar var starkt riktade mot mig.
Jag visste redan svaret. Jag behövde inte ens tänka för en sekund.
’’No’’ sa jag snabbt. Kanske lite för snabbt.
’‘Ehm...are you sure?’’ Jag hörde Zayns tveksamhet i rösten. De andras blickar sade ungefär samma sak.
’‘100?’’
’‘Can you stop?’’ frågade jag allvarligt.
’‘yes, but Louis..’’ började Harry.
’‘yes, what?
’’it didn’t seem like that the whole summer. And...’’ De avbröt sig.
’‘I’m sure! Okey?’’ Nu började jag faktiskt bli lite halv irriterad. Det var ju faktiskt mitt val. Jag hade själv bestämt det. Jag hade inte gjort såhär, om jag inte ville det. Herregud, varför lägger de sig i?

En halvtimme senare var vi ute och gick och var påväg mot Thairestaurangen för att äta. Niall skulle träffa Ida, så han kunde inte följa med. Det skulle faktiskt inte förvåna mig ifall de blev tillsammans nu. Fast Egentligen brydde jag mig inte. De fick göra vad de ville. Men om de blev tillsammans..betydde det att Ida skulle vara här och sova med oss andra? Det skulle ju kännas hel konstigt? Jag menar...Hela sommaren var ju jag och ida... ja..
Vi gick in genom dörren, och doften av mat slog mot oss. Det luktade förfärligt gott. Thaimat! Vi började gå mot kassan för att kolla på tavlorna vad vi skulle ha.
’‘Niall!’’ ropade Zayn plötsligt. Jag tittade åt det hållet de andra gjorde. Vid ett bord satt Niall och ida och åt. Fan.
De andra killarna började gå mot dem. Jag kunde inte göra annat än att gå efter. Jag såg paniken växa i Idas ögon. Hon tittade på Niall. Han tittade snabbt på henne och tog hennes hand.
Alla de andra började hälsa på varandra med kramar. Jag visste inte om jag skulle krama henne. Skulle hon bli sur? Vad skulle hända? Innan jag hann tänka så reste hon sig upp, tog sin jacka och gick med snabba steg mot dörren.



Det hade nu gått flera månader sedan jag och Louis gjort slut. Skolan hade börjat, jag hade slutat jobba, Niall och de andra hade åkt till USA och skulle komma hem om 2 veckor, vilket var 3 dagar innan jul. Jag och Rebecka gick i samma klass nu, eftersom det vart dax att byta skola för mig. För henne med. Hon var fortfarande tillsammans med Andy, som gick på en profisionell dans skola bara några kvarter bort. Killrna hade släppt ett nytt album och var just nu på USA turne. Efter jul skulle vara hemma till nyår och sedan två dagar efter det åka igen.
Jag och Niall var precis likadana som förrut, i sommras. Vi pratade varje dag på antingen telefon eller skype. Zayn, Harry och Liam pratade jag också med. Vi ringde lite då och då och kom ofta och var med i skype-samtalen, ett litet tag.
Louis och jag hade inte pratat. Efter den gången på Thai restaurangen så hade jag mött honom när jag och Becka vart på stan. Vi hade halvt gått in i varann, och båda hade stannat och tittat på den andre. Jag kommer ihåg exakt vad han sagt.
’‘Hey’’
’‘Hi’’ hade jag tyst svarat.
’’It was a long time ago’’
’‘yes’’
’‘How are you?’’
’‘I’m Okey. You?’’
’‘just okey?’’ Han hade tittat på mig med en lite orolig blick.
’‘Louis..stop acting like you care’’ Just där hade jag tittat ner i marken. Hans hand hade nått min haka. Hans hand vad kall, och det gjorde att jag fått gåshud av den lilla beröringen, dels för att han var kall, men mest för att det var just han. Louis.
’’I do. And..’’ där hade han tittat ner i marken, och sedan snabbt upp på mig. ’’ And I miss you’’
’‘Maybe we’ll see each other someday’’ Hade jag sagt, tittat in i hans ögon och gått därifrån, med Becka vid min sida. Jag hade inte ens märkt att hon dragit sig undan, förrens hon efter att jag tagit något steg fick se henne komma.
Jag tänkte tillbaka på de ögonen som jag tittat rakt in i. Det var dock två månader sedan nu. Tänk att jag för 3 och en halv månad sedan umgåtts med Louis varje dag, sommarjobbat, vart på stranden varje dag...and you name it.Allt det vi gjort. Jag kunde inte undgå tanken på att jag saknade det. Om man bortsåg från Louis så saknade jag jsälva sommaren. Men när jag sedan tänkte in han i bilden så blev saknade genast så mycket större.
Jag hade försökt gå ut med andra killar. Niall hade försökt fixa ihop mig med en av hans kompisar, James. Vi hade vart ute tre gånger för några veckor sedan. Men det gick inte. Jag kunde inte tvinga fram känslor för någon. Inte när de känslorna redan fanns för någon annan. Alla killar jag pratat med hade jag bara jämfört med Louis. I mtt huvud så hade det låtit ungefär såhär ’’Nä, men färgen på han är ganska lik Louis hår, fast hans hår är inte alls sådär. Det där är för kort på sidorna. Och sånna skor har Louis. Men gud, den där tröjan.. Louis skulle aldrig ta på sig något sånt’’
Hur mycket jag än försökte, så kunde jag inte. Han var den ända i min hjärna. It was all him.
Jag hade vissa stunder lyckats förtränga honom, när jag var med andra. Men såfort jag var ensam vandrade mina tankar åt honom igen. Allting påminde mig om honom. Twitter, facebook, folk på stan som kom fram och ville ha bild, mitt rum, hus...allting. Överalt fanns det spår av honom. På mitt rum hade han glömt en tröja. I köket så blev jag ständigt påmind om hur han stått vid spisen och alltid lagat mat. I köket så hade han inanna börjat lägga sin handduk över dusch drapperiet, för att låta den torka, och det hade mamma sett, så hon hade fortsatt med det. Fläcken Louis och jag råkat göra i soffan när vi ätit hans hallonpaj, fönsterhandtaget som blivit snett av att jag först försökt öppna det, men sedan hade Louis kaxigt kommit och försökt öppna det, då han trodde det var lätt för honom, men som vi sedan insåg inte gick att öppna utan en nykel.
Folk i skolan frågade mig om honom, på stan, vänner, mamma... Alla utom Niall, Harry, Liam, Zayn, Becka och Andy. De visste ju.
Jag och Becka var ute och handlade julklappar dagen innan killarna skulle komma hem. Andy hade åkt till New York för att hälsa på Liam och killarna, så det var bara jag och hon. Efter att vi tagit en fika, så började vi gå runt i affärerna.
’’i don’t know what i am going to buy to Andy’’ klagade hon.
’‘and i don’t know what i am going to give Niall’’ suckade jag.
’‘clothes? to boring. Accessories? to ordinary. I want to give him something special. But i don’t know what’’ Hon suckade högt och tittade på mig.
’‘don’t look at me! I’m not good at this either’’
Det var så galet kallt ute. Snön låg på marken och folk gick i stora vinter jackor, mössa, halsduk, vantar och allt möjligt. Allt för att hålla värmen. Det hade vart minus grader i flera dagar.
Efter några timmars sökande så hade jag hittat saker till alla utom till Niall. Becka hade inte heller hittat till Andy, men det kom ju fler dagar.
Vi började bli hungriga så vi gick mot mc donalds. Där inne var det varmt och fullt med folk. Vi beställde och gick och satte oss vid ett soffbord när vi fått maten. Det vill säga, två fåtöljer mitt emot varann med ett bord emellan.
Jag började bläddra i tidningen jag köpt innan. En typisk kändis skvaller tidning. Det kom upp intervjuer med Justin som jag snabbt läste. Efter några sidor så stannade jag upp vid en sida med killarna. Jag började läsa texten. Den handlade om killarnas konserter, att Andy Samuels var där, olika frågor som fansen skickat in och som killarna svarat på. En av frågorna fick min blick syn på.

Allison’s question: Louis, what do you want most in life right now? Are you in love? How does your dream girl look? xx
Louis’ svar: Her. yes. I’ve already found her.. xx

Jag stirrade i tidningen. Vad hade han sagt? Jag försökte få in orden. Louis har en tjej. Han är kär i någon. Han har känslor för någon.
Fan, fan fan.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
© Headerbilder från WeHeartIt