You Just Gotta Believe -Kapitel 1.

Jag vaknade av att klockan ringde på åtta.  Inte fan kunde den redan vara åtta? Herregud.  Jag gäspade stort och reste mig ur sängen. Första dagen på sommarlovet och jag skulle börja jobba direkt. 
Jag hade fått ett sommarjobb  i sista minuten på glasskiosken som sålde Londons bästa glass, enligt mig
Sommarjobbet gjorde mig både glad och lite mindre glad. Jag ville ha ett sommarjobb och tjäna pengar. Men One Direction skulle ha spelningar i England hela sommaren. Jag ville så gärna gå. Men, jobbade jag...så gick det inte. Jag hade ju redan sett de 2 gånger. Det fanns de som aldrig sett de. Så jag fick vara nöjd med det jag fick.
När jag kom till kiosken så var redan hon jag skulle jobba med där. Vi hälsade och sen visade hon mig lite med glassmaskinerna,hur man gjorde mjukglassen lättast, att man skulle tvätta glassskopan innan man tog den i en ny sort osv.
Klockan nio öppnade kiosken. Det var en väldigt varm dag och kiosken låg alldeles nära stranden, så jag gissade på en del folk skulle komma.
Det började bli ganska mycket folk på stranden en timme senare, och folk började köpa dricka påväg ner till stranden. 
Det gick förbi fyra killar med en boll. Utan tröjor. Deras muskler var to die for. Själva ansiktena var ju inte sämre. Höga kindben, brunt lockigt ganska kort hår hade en av de, och resten av de blont hår.  Den ena blondhåriga kände jag igen. Jag kunde inte sätta fingret på varifrån, men jag visste att jag sett honom. 
Fan, vem var det? Det hade med killarna, One Direction alltså, att göra. Åh, vad störigt!
Ännu en gång kom jag in i mina tankar om killarna och kunde knappt sluta. Det var någon sorts dragningskraft och hade en skum effekt på mig. Dock gjorde de inte mig ett dugg!
Framåt lunch så blev det genast mycket folk. Det visste jag ju själv, att en glass vis lunchtid knappt gick att motstå, haha.
Det var kö och folk stod i våta badkläder  på trä däcket utanför glass luckan. Jag tog betalt meddans Sofie hämtade deras beställning. 
Nästa i kö var de snygga killarna. Blött hår...
‘’Hello!’’ hälsade den blondhåriga killen. 
'‘Hey. What can i get you?’’ frågade jag artigt.
’‘Four coke and one cheese sandwitch, please!’’
Sofie gick för att hämta deras beställning, meddans de andra killarna stod och granskade mig. Hade jag tagit på mig något konstigt? Jag slängde en blick på min vita t-shirt och de svarta jeans shortsen. Simple but classic.
’‘There’s only 2 coke left,  i’m going down and look for some more!’ hojtade Sofie. Ner?  Till källaren? Antagligen.
’‘yeah..you heard her i guess?’’ Killarna nickade åt min fråga och den där blonda som jag kände igen öppnade munnen för att säga något.
'’so, you’re new here?’'
’‘yep!’’ svarade jag glatt.
‘'we’r going here everyday the whole summer since 4 year. Sofie and my girlfriend is the only one who has worked here’’
’‘ahaa, is it your girlfriend who are coming tomorrow?’’ 
’‘yes when Sofie are going away. I’m Andy by the way’’ sa han och sträckte fram handen. Då gick det upp för mig. Andy Samuels, Liams polare! 
‘'Ida Wolt’’ sa jag
’'I just have to ask...Are you Andy Samuels?’’
’‘Haha, are you a Directioner?’’ skrattade han. Jag nickade stort. Pinsamt...
Sofie kom med colan och gav de till mig som gav de till de.
’‘Then you will love what i’m going to bring with me here tomorrow!’’ log Andy.
’‘See you tomorrow!’‘hojtade han meddans han sakta gick därifrån.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
© Headerbilder från WeHeartIt